Arbetsmiljö Strategi

Ta arbetsglädjen på allvar!

Ami Hemviken, Beteendevetare, föreläsare & författare 2018-11-14

Intresset för arbetsglädje har ökat inom både näringslivet och i den offentliga sektorn. Allt fler har upptäckt de positiva effekterna av att aktivt och medvetet arbeta med denna fråga – för att inte tala om hur uppenbara de negativa effekterna blir när en organisation negligerar frågan allt för länge. En stor del av arbetsglädjen går att framkalla – men hur gör man?

Du och din organisation har mycket att tjäna på arbetsglädje och engagemang:

  • Du får ett mer meningsfullt arbetsliv och mår bättre på jobbet – du ska lägga cirka 85 000 timmar av ditt liv på din arbetsplats, så av rent egoistiska skäl, visst är du värd att ha lite kul?
  • Organisationen då? Jo, det finns massor att tjäna in på: engagerade och glada medarbetare är sjukskrivna mer sällan och under kortare perioder, de gör färre misstag, de arbetsrelaterade skadorna minskar och kanske viktigast av allt: de är mer kreativa.

Varför vara nöjd med ”nöjdhet”?

Orden vi använder i arbetsmiljösammanhang har stor betydelse för hur vi angriper frågan. Ordet ”medarbetarnöjdhet” kan exempelvis låta som att vi dels siktar lite lågt – bara att människor på sin höjd ska gå runt och känna sig lite nöjda, dels att det kan klinga passivt. När man tittar på klassiska nöjdmedarbetarundersökningar kan man fortfarande se passivt formulerade frågor som: Får du den information du behöver för att kunna fullfölja ditt uppdrag? Varför inte åtminstone komplettera med frågan: Tar du reda på den information du behöver för att kunna fullfölja dina uppdrag? Eller: Ger du tillräckligt mycket feedback till dina kollegor under arbetstid?

Vi bör fokusera på ordet engagemang och skippa nöjdhet. För vi vill ha drivna, aktiva medarbetare som kan och klarar av det vi i dag kallar självledarskap – det kräver engagemang. Organisationen i sin tur behöver verka för att möjliggöra en kultur där engagemanget premieras, lyfts upp och synliggörs i stort och smått.

Empati och kreativitet går inte att digitalisera

I tider av digitalisering, AI och smarta robotar är det lätt att tro att vi alla snart kommer att bytas ut. Men vi människor då, vad kan vi bidra med? Jo, det vi har – som kommer behövas mer än någonsin i vår komplexa framtid – vår mänskliga kreativitet och vår empati. Dessa två egenskaper frodas när vi mår bra och känner glädje på våra arbetsplatser. När vi arbetar för en ökad arbetsglädje säkerställer vi också fortsatt kreativitet. Under långvarig stress, när vi går runt med ständigt höga kortisolnivåer krymper vår kreativitet och vår empati. Vi blir i stället ännu mer egoistiska – en oattraktiv egenskap hos vilken kollega som helst.

Vi är varandras arbetsmiljö

Vi som medarbetare och kollegor behöver ibland påminna oss om att det är vi, och inte bara ”ledningen” som skapar vår kultur och arbetsmiljö. Vi går runt och är någon annans arbetsmiljö – det är ett stort ansvar. Vi vet att mänskliga sammanhang som präglas av tillit får fram det bästa ur oss – vi blir vårt bästa jag när vi känner att människorna omkring oss vill oss väl. Och tvärtom. Hur visar du att du uppskattar dina kollegor? Ett så enkelt tips som ”beröm varandra mer”, kan ge oanade effekter. När du får beröm som upplevs äkta och ärligt, sjunker din kortisolnivå markant, du blir alltså lugnare och därmed lite skönare att ha att göra med. Varför blir vi lugnare? Jo, den lilla urtidsmänniskan i oss jublar – för genom berömmet får vi ett bevis för att vi fortsatt får vara med i, och utgör en viktig del av flocken. Vi kommer att överleva. Puh.

Det är oseriöst att gå runt och vara allvarlig

Du har säkert träffat de som går runt och ser allvarliga ut för att uppfattas som seriösa. De har blandat ihop begreppet seriös med allvarlig. Alla vill vara seriösa inom sina arbetsområden, det är ju en självklarhet. Men allvarlig…? Nej, när du i stället vågar vara lite mer levande, bjuda på dig själv och kanske även använda humor, ja då får du och dina kollegor faktiskt tillgång till mer kreativitet. Det gör att det faktiskt är rätt oseriöst att gå runt och vara allvarlig.

Skrattet kan man se som en genväg till den upplevda gemenskapen och därmed tilliten. Vi snabbspolar relationsmekanismer med skratt och humor och lär känna varandra fortare. Men se till att humorn och jargongen är inkluderande och inte utestängande mot vissa grupper eller individer. Ett säkert kort är alltid att skämta om sig själv. Och bjud lite på dig själv, när du ändå är igång. Vi gillar mänskliga människor, människor som visar upp ett brett spektrum och inte bara den perfekta ”insta-ytan”.

Kommunikation som bygger tillit

Syftet med kommunikation är att skapa en gemensam bild av den verklighet vi verkar i och att hitta vägar framåt. Vi vet alla att det kan vara nog så svårt ibland, men det är grundstenen i alla verksamheter. Om vi kan använda en något mer medveten kommunikation skulle vi komma varandra närmare, slippa många missförstånd och komma fram till fler och snabbare kreativa lösningar. När vi kommunicerar ska vi försöka gå från det som jag själv upplever som självklart (vilket är precis vad det låter som, ”klart för mig själv”) till att få det ”viklart – klart för oss.

  • Förkorta: Ofta pratar vi för mycket och för detaljerat om våra idéer/ämnen, vilket kan tråka ut vilken lyssnare som helst. Fundera på vad målgruppen behöver och inte behöver veta.
  • Förenkla: Prata med enkla ord och uttryck som mottagaren förstår. Vi blir så lätt hemmablinda och får för oss att alla behärskar våra egna facktermer, eller trebokstavsförkortningar.
  • Förklara: I vissa fall behöver vi använda vissa svårare uttryck för att beskriva ett visst fenomen, då gäller det att ha för vana att förklara vad det innebär. Ibland när jag uppmuntrar människor till att förenkla och förklara möts jag av ”Säger folk inte till när de inte förstår?” Tänk vad skönt om det vore så – men tyvärr håller många av oss vuxna på och ”låtsas-fattar” hela möten igenom. Allt för att upprätthålla någon typ av prestige. Synd och lite sorgligt.
  • Fråga: Eftersom vi inte kan vara säkra på att våra mottagare förstår eller hur de förstår oss, är det väldigt bra att fråga efter respons. Försök då att ställa smarta frågor, det vill säga öppet formulerade frågor i stället för slutna: ”Vad tänker du om det förslaget?” i stället för ”Hänger du med?”
  • Förstärk: Mycket av tråkigheten på våra arbetsplatser tror jag beror på att många är så otroligt monotona i sitt sätt att kommunicera. Man pratar likadant och med små variationer. Då är det väldigt lätt för mottagaren att mentalt byta kanal och sluta lyssna. Förstärk dina ord – våga använda lite starkare och mer värdeladdade ord när du pratar. Och inte minst – förstärk dig själv och ditt kroppsspråk. Låt ditt ansikte leva och använd dina gester till att förstärka dina budskap. Hitta variationen.

 

Vänd på frågorna för att plocka fram det positiva

Försök att behålla ett större engagemang för era frågor med hjälp av styrkebaserad kommunikation. Det går ut på att släppa problempratet till förmån för lösningspratet. Det innebär inte att vi ska sopa bekymmer under mattan, bara angripa dem från ett annat håll. I stället för att fråga oss vilka problem vi har, hur vi ska eliminera dessa och varför det har blivit så dåligt, så frågar vi oss vad vi vill se mer av, var det fungerar bra, vilka orsakerna till att det faktiskt fungerar bra på vissa ställen är och hur vi kan förstärka och utveckla just det.

  • Fråga dig vad du faktiskt uppskattar på din arbetsplats, vad funkar riktigt bra? Skriv gärna ner. Det finns evidens för att när du tränar upp din förmåga att känna tacksamhet så ökar ditt välbefinnande.
  • När du vill förändra och förbättra, vilket är kanon – formulera dig då på det mest engagerande sättet och hamna inte i gnällfällan. Att gnälla är för övrigt en mycket bekväm sysselsättning, lite som att gunga gungstol – du har alltid något att göra, men kommer aldrig framåt.
  • I stället för att måla upp hotbilder kring vad som skulle hända om man INTE går med på ditt förslag, formulera dig i termer av effekten av det positiva: i stället för att säga ”om vi inte gör så här så kommer detta dåliga att hända” så säger du ”NÄR vi väljer att satsa på X så kommer vi att uppnå Y”. Det är ett mycket mer engagerande sätt att kommunicera och att få med sig människor.
  • Omvandla klagomål till önskemål. När du exempelvis tycker att era måndagsmöten är tråkiga, klaga inte bara på dem utan förmedla hur du skulle vilja att de var och vilka agendapunkter du skulle vilja prova.
  • Bestäm dig för att le lite oftare, även ett till en början påklistrat leende leder faktiskt till mer positiva känslor inom dig. Dessutom brukar man säga att ett leende är det kortaste avståndet mellan två människor – mycket börjar precis där. Från ett leende är du även närmare skrattet. Barn skrattar i snitt 400 gånger per dag och vi vuxna bara 15 gånger, varav endast 5 gånger sker på arbetstid. Bättre kan vi!

 


Länge leve arbetsglädjen – på allvar!

 

Ami Hemviken, beteendevetare, föreläsare och författare är just nu aktuell med boken ”Le! Det är inte tanken som räknas”. Med rabattkoden arbetsglädje får du 20% rabatt vid beställning härifrån.

Relaterat

  • Den digitala tjänsten Strategisk HR ger dig tillgång till inspiration, goda exempel och praktiskt stöd för att lyfta HR-arbetet till nästa nivå.
  • Hur kan HR arbeta mer strategiskt? Vad bör man göra på kort respektive lång sikt och till vilken nytta? Börja ert strategiska HR-arbete med vår enkla övning som hjälper dig att komma igång.
TILL TOPPEN AV SIDAN