Arbetsrätt Sjukdom och rehabilitering

Karensavdrag istället för karensdag

Tommy Iseskog, Arbetsrättsexpert samt författare och föreläsare inom arbetsrättsområdet. 2018-10-16

Från och med årsskiftet (2019) gäller nya regler om karensavdrag istället för karensdag i sjuklönelagen. Reglerna innebär alltså att begreppet karensdag helt utmönstras ur vår lagstiftning. Istället ska sjuklönen räknas ut för hela sjukperioden (alltså från och med den första dag då arbetstagaren går miste om lön), som alltjämt är fjorton dagar. Från sjuklönen ska sedan ett karensavdrag göras. Karensavdraget är helt oberoende av sjukfrånvarons längd; avdraget är ett fast belopp som räknas ut enligt en viss formel (se nedan) och som alltid ska användas när arbetstagaren är sjukfrånvarande.

Karensavdragets storlek

Lagstiftaren hade diverse överväganden om hur karensavdraget skulle fastställas. För att karensavdraget ska vara så rättvist som möjligt, bör det – enligt lagstiftarens uppfattning – kopplas till en faktor som på ett logiskt sätt anknyter till arbetstagarens tjänstgöringsgrad och genomsnittliga inkomst.

Mot bakgrund av dessa konstateranden bestämde lagstiftaren att karensavdraget ska ha sin bas i arbetstagarens genomsnittliga veckolön. Formeln för karensavdraget anger således att karensavdraget är 20 % av den sjuklön som arbetstagaren skulle ha uppburit under en genomsnittlig arbetsvecka, om karens inte fanns i systemet.

Därmed inställer sig frågan hur genomsnittlig veckolön ska räknas ut, eftersom veckolön inte är särskilt vanligt förekommande på arbetsmarknaden.

För det första ska noteras att begreppet kan regleras genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av central facklig organisation. Vi får utgå från att sådana avtal kommer att träffas.

För det andra – om centralt kollektivavtal om beräkning av karensavdraget saknas – måste arbetsgivaren utifrån ”historiska uppgifter” (se prop. 2017/18:96 s. 28) fastställa den genomsnittliga arbetsveckan och därmed den genomsnittliga veckolönen. I lagens förarbeten anges att en jämförelseperiod om en till tre månader torde räcka, men att det måste göras en bedömning i varje enskilt fall. Tanken är naturligtvis att karensavdraget ska relateras till vad som är ”nuvarande veckolön”.

Hur fungerar då karensavdraget?

Jag vill illustrera karensavdraget i praktiken genom två exempel.

I ett första exempel antas att arbetstagaren Anders har en genomsnittlig veckolön om 7 000 kronor. Vidare antas att Anders är sjukfrånvarande under en och en halv dag, då han skulle ha arbetat enligt ett normalt schema. Om Anders hade arbetat dessa dagar, skulle han ha uppburit en lön om 2 100 kronor. Den lön som Anders går miste om i exemplet är följaktligen 2 100 kronor; ett belopp som i exemplet utgör sjuklöneunderlaget. Sjuklönen – före karensavdrag – är därmed 1 680 kronor (80 % av sjuklöneunderlaget).

Innan sjuklönen utbetalas ska alltså arbetsgivaren göra ett karensavdrag. Som jag redovisat ovan är karensavdraget 20 % av den sjuklön som skulle ha utgått för en genomsnittlig arbetsvecka, om karens inte fanns i systemet; i exemplet är detta sjuklönebelopp 5 600 kronor (80 % av 7 000 kronor). Därmed är Anders karensavdrag 1 120 kronor (20 % av 5 600 kronor). Den utbetalda sjuklönen blir således 1 680 kronor - 1 120 kronor, det vill säga 560 kronor. 

I ett andra exempel antas att Anders är sjukfrånvarande i endast en halv dag (då han skulle ha arbetat). Löneavdraget blir i så fall 700 kronor. Sjuklönen – utan karensavdrag – är därmed 560 kronor. Eftersom karensavdraget är konstant (1 120 kronor) utbetalas inte någon sjuklön.

Varför karensavdrag?

Syftet med karensavdraget är att karensen ska vara en ”rättvis självrisk”. Nuvarande system med karensdag kan innebära att självrisken blir väldigt stor. Detta gäller om arbetstagaren skulle ha arbetat ett arbetspass som är längre än en normal arbetsdag. På motsatt sätt kan självrisken bli väldigt liten, om arbetstagaren går hem från arbetet mot slutet av arbetsdagen och bara får ett mindre löneavdrag. Båda dessa ”olägenheter” försvinner i systemet med karensavdrag.

Tommy Iseskog är författare till boken Sjuklönelagen som kommer ut i november 2018 (i en 13:e upplaga) med kommentarer till de nya reglerna.

TILL TOPPEN AV SIDAN