Arbetsmiljö

Hur kan vi förebygga ohälsa på arbetsplatsen?

Josephine Borg 2016-09-05

Varje sjukskrivning är oerhört kostsam – främst för den drabbade individen och dennes nära anhöriga, men även för arbetsgivaren och samhället i stort. Produktionsbortfall, rehabiliteringsåtgärder, administration, utökade arbetsuppgifter för kollegor och eventuell rekrytering av vikarie tar tid och kostar pengar.

Visste du att 

  • långvarig stress kan leda till hjärnskador och att minst 200 personer dör i Sverige varje år på grund av stress eller höga krav på jobbet 
  • antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön såsom stress, ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling, har ökat med 70 procent mellan år 2010-2014. Nu sjukskrivs ungefär 32 000 personer per år med diagnoser som tyder på utbrändhet
  • forskning visar att hög arbetsbelastning över en treårsperiod ökar förekomsten av konflikter, utfrysning och andra destruktiva mönster på arbetsplatser med 30-40 procent över tid – även när hänsyn tas till andra faktorer  
Detta är negativt både utifrån ett mänskligt och ett företagsekonomiskt perspektiv.
 
Arbetsgivare betalar idag sjuklön på knappt 80 procent av lönen under dag 2-14. Försäkringskassan står för sjukpenningen från och med dag 15 som dock till stor del finansieras av arbetsgivarna via arbetsgivaravgifterna. Det finns också bestämmelser i kollektivavtal där arbetsgivaren förbinder sig att kompensera den anställde för inkomstbortfall på upp till 90 procent av lönen under en längre period.  

Arbetsmiljöverkets nya regler ger vägledning

För att vända denna oroande och mycket kostsamma utveckling har Arbetsmiljöverket utarbetat nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), vilka trädde i kraft den 31 mars i år. De nya föreskrifterna bygger på tidigare gällande föreskrifter om psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön samt kränkande särbehandling och har anpassats efter dagens arbetsliv och resultat från ny forskning.
 
Föreskrifterna och därtill hörande allmänna råd och vägledning ger arbetsgivare god guidning om vad och hur man kan och ska göra för att förebygga ohälsa till följd av stress, ohälsosam arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Som arbetsgivare kan du förebygga ohälsa och förbättra resultatet genom att systematiskt arbeta med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. 

Krav på kunskap och mål

Som på så många områden är första steget i att vända utvecklingen att sprida kunskap. Vi behöver alla bättre förstå och få mer kunskap om vad som leder till ohälsa samt vad som bidrar till friska arbetsplatser, så kallade riskfaktorer/friskfaktorer. Därför ställer föreskrifterna krav på att chefer och arbetsledare ska ha kunskap om hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling kan förebyggas och hanteras. För att ytterligare främja ett gott samarbete på arbetsplatsen rekommenderar Arbetsmiljöverket att chefer, arbetsledare och skyddsombud utbildas tillsammans. 

 
Föreskrifterna ställer även krav på att arbetsgivare ska fastställa mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Riskfaktorer 

Några exempel på faktorer som bidrar till ohälsa, det vill säga riskfaktorer:
  • Höga krav och små möjligheter att påverka
  • Långa arbetsveckor
  • Skiftarbete och nattarbete
  • Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön
  • Konflikter och mobbning
  • Att utsättas för orättvisor
  • Många relationsytor
  • Många underställda per chef

Faktorer som bidrar till friska arbetsplatser är dialog, feedback, delaktighet och ett gott ledarskap.

Förebyggande arbete ger många vinster

En undersökning som Arbetsmiljöverket gjorde under 2015 visade att 50 procent av arbetsplatserna i studien jobbade systematiskt med att förebygga stress. Det finns alltså en stor potential att komma till rätta med de problem som finns idag enbart genom att alla arbetsplatser börjar jobba förebyggande med de här frågorna. En god arbetsmiljö är ingen slump utan behöver byggas in i organisationen och konkretiseras i policys, mål, styrdokument, regler och rutiner. 

Det finns ett positivt samband mellan god arbetsmiljö, bra arbetsklimat och låg sjukfrånvaro. Människor som mår bra och trivs tillsammans gör ett bättre jobb än människor som är ledsna, mår dåligt och arbetar i en miljö där de inte trivs. Det är viktigt att som arbetsgivare prioritera sina anställdas hälsa, eftersom det har avgörande betydelse för företagets effektivitet och lönsamhet samt även påverkar attraktiviteten som arbetsgivare. Att agera tidigt för att förebygga sjukskrivningar och behovet av rehabilitering är bra ur både ett mänskligt och ett företagsekonomiskt perspektiv. Arbetsgivare har därför mycket att vinna på att arbeta aktivt enligt de riktlinjer som de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö innehåller.

 
 

Relaterat

TILL TOPPEN AV SIDAN