Arbetsrätt

Detta händer inom arbetsrätten under 2019 – en kortsiktig och långsiktig spaning

Tommy Iseskog, Arbetsrättsexpert samt författare och föreläsare inom arbetsrättsområdet. 2019-01-10

Frågan om arbetsrättens utveckling har alltid ett långsiktigt och ett kortsiktigt perspektiv. Det långsiktiga perspektivet handlar om vad som kan förväntas ske inom arbetsrätten inom de närmaste fem åren. Jag ska beröra den frågan kort avslutningsvis i det här sammanhanget.

Det kortsiktiga perspektivet

Det kortsiktiga perspektivet handlar om vad vi vet (eller tror oss veta) om arbetsrättsliga förändringar under innevarande år. En omständighet som påtagligt påverkar den kortsiktiga spaningen är osäkerheten kring regeringsbildningen och vad en kommande regering kan komma att prioritera i sitt arbete. Med hänsyn till att i stort sett allt regeringsarbete av reformkaraktär har legat nere under ett halvår (det händer inget nytt i regeringsarbetet under en valrörelse), är det i praktiken omöjligt att förutsäga vad en tillträdande regering (i skrivande stund osäkert om och när en regering kan tillträda) kommer att sätta högt på sin dagordning.

Nya lagregler

Vid årsskiftet trädde nya regler om karensavdrag (istället för karensdag) i kraft. Jag har i tidigare sammanhang kommenterat denna lagnyhet ingående. Jag nöjer mig därför med att nu endast notera att karensavdrag numera gäller vid sjukfrånvaro.

I föräldraförsäkringen och föräldraledighetslagen gäller några intressanta nyheter från och med den 1 januari 2019. Dessa nyheter innebär i korthet följande.

  1. Föräldrar till sjuka barn och barn med funktionsnedsättning kan vara lediga samtidigt med allmän föräldrapenning för att delta i utbildning anordnad av sjukvården i syfte att lära sig att vårda barnet.
  2. Den ”icke gravida föräldern” kan följa med till mödravården med allmän föräldrapenning från och med 60:e dagen före beräknad förlossning.
  3. Kravet på anmälan till Försäkringskassan vid uttag av tillfällig föräldrapenning har slopats.
  4. Förälder har rätt till föräldrapenning vid inskolning, även om föräldern inte ”vårdar” barnet (så kallad rumslig kontakt).
  5. Två nya undantag från ”treperiodersregeln” i föräldraledighetslagen har införts.

Den 1 juli 2019 träder en annan förändring rörande föräldraförsäkringen och föräldraledighetslagen i kraft. Ändringen innebär att sambo alltid jämställs med förälder vid uttag av föräldrapenning och därmed föräldraledighet.

Nu vid årsskiftet (alltså den 1 januari 2019) började en ny entreprenörsansvarslag att gälla. Den nya lagen är tillämplig beträffande bygg- och anläggningsverksamhet och innebär i korthet följande.

  1. Ansvaret gäller i entreprenörskedjan, det vill säga från och med huvudentreprenör och alla underentreprenörer som anlitas.
  2. Den som i entreprenörskedjan anlitar en underentreprenör är ansvarig för att denne betalar lön till sina arbetstagare.
  3. Huvudentreprenören är dessutom ansvarig för samtliga underentreprenörer.
  4. Med lön menas förfallen lön som avser arbete inom den aktuella entreprenaden.

Från och med januari månad 2019 ska alla arbetsgivare redovisa skatteavdrag på individnivå i sin månatliga arbetsgivardeklaration. Arbetsgivaren ska alltså lämna uppgift om ersättning för arbete och skatteavdragets storlek.

I lagen om husligt arbete (arbetstagaren utför arbete i arbetsgivarens hushåll) införs den 1 mars 2019 en ny informationsregel. Den nya regeln överensstämmer i sak och i praktiken med 6 e § i lagen om anställningsskydd.

Likaså moderniseras skiljemannalagen på några viktiga punkter den 1 mars 2019. Lagändringarna handlar främst om behörighetsreglerna (avseende skiljemän), avtal om tillämplig lag och möjlighet att klandra en skiljedom.

Pensionsgruppen (som består av regeringspartierna och allianspartierna) enades i fjol om vissa förändringar av den så kallade LAS-åldern och regelverket kring LAS-åldern. I punktform innebär överenskommelsen följande.

  1. LAS-åldern höjs i två steg – till 68 år den 1 januari 2020 och till 69 år den 1 januari 2023.
  2. Vid uppnådd LAS-ålder och därefter ska arbetsgivaren kunna säga upp arbetstagaren utan krav på saklig grund.
  3. Vid uppsägning av den som uppnått LAS-åldern ska följande gälla
    - Underrättelse, varsel och överläggning (som vid personliga skäl)
    - En månads uppsägningstid
    - Ingen turordningsrätt
    - Ingen företrädesrätt till återanställning

Med all sannolikhet kommer regeringen (oavsett färg och form) att lägga fram en proposition i ämnet under våren 2019 i syfte att höjd LAS-ålder ska gälla från och med 2020.

I början av 2018 träffades en principöverenskommelse mellan LO, Unionen och Svenskt Näringsliv om en ny anställningsform, så kallad etableringsanställning. Målgruppen för etableringsanställning är långtidsarbetslösa och nyanlända. I punktform och korthet innebär överenskommelsen följande.

  1. Arbetstagaren ska vara
    a) antingen under 26 år och ha varit arbetslös i minst 6 månader
    b) eller vara äldre och ha varit arbetslös i minst ett år.
  2. Arbetstagaren ska ha en disponibel inkomst som motiverar ”lägstalön” enligt kollektivavtal.
  3. Arbetsgivarens nettokostnad ska uppgå till 8 400 kronor/månad (2019). Staten ska därutöver lämna ett skattefritt etableringsbidrag.
  4. Lagstiftning och kollektivavtal måste anpassas.

Den tidigare regeringen uttalade att man hade ambitionen att kunna införa etableringsanställning den 1 juli 2019. Det känns i skrivande stund osäkert om idén om etableringsanställning fortfarande är aktuell. I vilket fall torde det vara svårt att få systemet på plats redan vid halvårsskiftet.

Regeringen har i en promemoria formulerat förslag till vissa förtydliganden och förändringar av stridsåtgärdsrätten. Även i den här frågan har regeringen hämtat kraft från en överenskommelse mellan (vissa av) arbetsmarknadens parter. Förslagen till förtydliganden av konflikträtten på arbetsmarknaden innebär följande.

  1. Facklig organisation ska alltid ha rätt att vidta stridsåtgärd i syfte att teckna ett eget kollektivavtal, även om arbetsgivaren är bunden av annat kollektivavtal.
  2. Stridsåtgärd, som vidtas med krav som inte har förhandlats mellan parterna, ska vara förbjuden.
  3. Stridsåtgärd, som avser kollektivavtals rättsliga verkan, ska vara förbjuden.
  4. Kvarvarande stridsrätt ska inte finnas i de fall då stridsåtgärd riktas mot en arbetsgivare som sedan tidigare är bunden av annat kollektivavtal.
  5. Stridsåtgärd, som vidtas i syfte att utöva påtryckning i individuella rättstvister, ska vara olovlig.

Enligt promemorian är det tänkt att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2020. Det är sannolikt att dessa lagändringar kommer att genomföras oavsett vilken regering vi får framöver.

 

Flera viktiga utredningar inom arbetsrättsområdet kommer att lämna förslag till lagstiftningsåtgärder under 2019.

En utredning om skydd för arbetstagare vid förändring av arbetsförhållandena (bland annat förhållandet mellan turordning och omplacering) ska lämna sina förslag under januari 2019.

Frågan om registerkontroll har utretts och diskuterats i flera olika sammanhang under lång tid. I april 2019 ska en utredning presentera förslag till de undantag som bör gälla, om lagstiftningen ändras så att ett sådant principiellt förbud mot registerkontroll införs. Det är högst sannolikt att vi under 2019 kommer att få förslag om att i lag införa ett principiellt förbud mot att arbetsgivare begär av arbetssökande/arbetstagare att han eller hon visar upp ett utdrag ur belastningsregistret. Ett förbud mot registerkontroll kommer alltså att kompletteras av ett antal undantag.

Sjukförsäkringen är (som alltid!) föremål för översyn. Detta uppdrag handlar främst om begreppet ”normalt förekommande arbete”. Förslag väntas senast i oktober 2019.

Den – enligt min uppfattning – viktigaste nu pågående utredningen inom arbetsmarknadsområdet rör sanktioner vid brott mot diskrimineringslagens regler om aktiva åtgärder och om lönediskriminering. Här kommer förslag i september 2019. Jag kan utlova att reglerna om ett aktivt och systematiskt likabehandlingsarbete kommer att skärpas vad gäller sanktioner mot försumliga arbetsgivare. Räkna med lagskärpning under 2020.


Det långsiktiga perspektivet

I det långsiktiga perspektivet har jag framför allt två spaningar.

För det första kommer frågor om och kring kompetensutveckling att bli allt viktigare. Det enda säkra som vi vet om framtidens arbetsliv är att kompetenskraven i alla typer av arbeten kommer att skärpas. Genom lagstiftning kan kompetensutvecklingsinsatser inte påbjudas men åtminstone uppmuntras. Det kan till exempel handla om skattesubventionerade avsättningar (individuellt eller kollektivt) till kompetensutvecklingskonton. Det kan också handla om förtydliganden av regelverken rörande turordningsrätt, omplaceringsrätt och företrädesrätt.

För det andra kommer vi att allt oftare höra uttrycket ”ett hållbart arbetsliv”. Detta uttryck bör främst användas för att markera långsiktighet vad gäller arbetsorganisation, produktionsmetoder, arbetsmiljö och anställningsskydd i termer av anställningsbarhet. Här har lagstiftaren inte riktigt vaknat ännu, men det uppvaknandet kommer förhoppningsvis inom en nära framtid.

 

Relaterat

  • Från och med årsskiftet (2019) gäller nya regler om karensavdrag istället för karensdag i sjuklönelagen. Läs Tommy Iseskogs artikel med räkneexempel här.
  • Med TIAN Nyhetsbrev håller du dig uppdaterad om vad som är på gång inom arbetsrätt, arbetsmiljö samt arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 
  • Vår digitala tjänst Arbetsrätt Expert innehåller en stor mängd informationstexter, praxis och lagar i fulltext samt dokumentmallar som du enkelt kan anpassa efter er verksamhet.
TILL TOPPEN AV SIDAN