Del 1: Framgångsrika team

Anne-Sofie Laudon, Senior Project Manager 2018-01-17

Vad är det som gör att vissa team blir framgångsrika och andra inte? Är det verkligen ett vinnande koncept att alltid satsa på att ha de mest högproduktiva och starkaste individerna i samma team?

Margaret Heffernan är utbildare, talare och författare samt forskar inom ämnet mänskliga tankemönster och har skrivit fem böcker inom ämnet. Hon hänvisar till en mycket intressant studie på kycklingar , gjord av amerikanen William Mure, i ett av hennes populära TED talks . Han ville mäta produktivitet och ta reda på vad som kunde gör kycklingarna mer produktiva (lägga fler ägg), varpå han startade ett experiment.

Han började med att välja ut en helt vanlig flock och lät den vara i fred i sex generationer. Sedan satte han ihop en annan grupp av de överlägset mest produktiva kycklingarna. Vi kan kalla dem superkycklingarna. Det skapades således en superflock. För varje generation valde han bara ut de mest produktiva för avel. Även dem lät han vara i fred i sex generationer.

Den första gruppen hade det bra, de var alla fylliga, välmående, hade vackra fjädrar och äggproduktionen hade ökat dramatiskt. Ett fantastiskt resultat.

Den andra gruppen då? Alla utom tre var döda. De hade hackat ihjäl de övriga. De mest produktiva kycklingarna hade bara blivit framgångsrika genom att undertrycka de andras produktivitet.

En enorm mängd verksamheter använder sig fortfarande av superkyckling-modellen genom att försöka anställa stjärnor till verksamheten; de smartaste männen eller kvinnorna, och ge dem resurser och makt. Resultatet blir detsamma som i kycklingexperimentet: frustration, aggression, dysfunktionalitet och slöseri med resurser.

Vad är då ett bättre sätt att arbeta och leva på enligt Margaret? Vad är det som gör att vissa grupper är mer framgångsrika och produktiva än andra? Ett team från MIT gjorde en undersökning med flera hundra personer. Man grupperade alla och gav dom riktigt svåra problem att lösa. En del grupper var mer framgångsrika än andra. Det som var intressant var att de högpresterande grupperna inte var de grupperna som hade ett sammanlagt högt IQ. Det visade sig att de riktigt framgångsrika grupperna hade tre gemensamma egenskaper:

  • Dom visade hög grad av social känslighet gentemot varandra (empati).
  • Lät alla komma till tals lika mycket. Ingen tog kommandot och ingen var helt tyst
  • Det fanns fler kvinnor i gruppen.

Nyckeln till deras framgång låg i det sociala samspelet. I en organisation där det sociala samspelet fungerar som bäst finns inga superstjärnor eller superkycklingar. Dessa finns varken bland ledningen, ledarna eller medarbetarna. Alla är lika mycket värda. Här finns istället en högre grad av social känslighet för varandra, en empati där EQ är viktigare än IQ. Där finns fantasi, en förenad kraft och energi som är mycket starkare än den individuella förmågan att prestera.

Vi kommer inte att kunna lösa problem om vi förväntar oss att problemen ska lösas av supermän eller superkvinnor. Vi behöver alla! Det är bara när vi accepterar att alla har lika värde som vi frigör den kraft, potential och energi som behövs för att skapa det bästa, omätbara bra.

Anne-Sofie Laudon, Senior Project Manager

Kommentera

TILL TOPPEN AV SIDAN
var pageName = "Del 1: Framgångsrika team"; var termsPage = "/om-edge-hr/gdpr/samtycke/";