Det mesta vi gör, det gör vi bra!

Anna Kempe, Head of Content & Seminars 2016-11-30

Vi skickar kudos hos oss på Edge HR just nu. Kudos, det är barnsligt färgglada digitala ”vykort” som syftar till att peppa och uppmärksamma varandra som kollegor. Larvigt, tänker någon. Ska det verkligen behövas? tänker andra.

Vi gör det för att vi inte underskattar kraften i att bli uppmärksammad för alla våra goda insatser i vardagen. Det är lätt hänt att insatser som direkt synliggörs i kronor och ören får stor uppmärksamhet på arbetsplatsen och att andra viktiga insatser glöms bort. Det är också lätt hänt att de goda och uppskattande tankar som vi tänker om våra kollegor förblir just tankar, något som jag bloggade om i inlägget Den svåra konsten om något så enkelt som att visa uppskattning. Det sägs att vi får 75 procent av livets samlade beröm innan vi fyller 8 år. Källan är okänd för mig, men jag tror det kan stämma – vad tror du?  

Vi gör mer av det vi får uppmärksamhet för – och vi gör mindre av det vi inte får uppmärksamhet för. Därför är feedback ett så kraftfullt utvecklingsverktyg. Med våra kudos vill vi uppmuntra allt det där vi vill se ännu mer av och samtidigt bli bättre på att uttrycka det vi tänker, det där som inte alltid kommer ut. Vi vet att energin som kan födas ur två meningars positiv feedback kan lyfta en dålig dag till en lovande vecka. För mig personligen är den där uppskattande feedbacken bränslet som gör att jag orkar hålla ångan uppe i det intensiva arbetsliv som de flesta av oss nog upplever.

Vi märker att kudos smittar av sig. Den som ger, ger ofta och mycket. Den som får vill gärna ge i sin tur. De där långa leendena från öra till öra blir allt fler. Vi skojar mycket om vad som borde vara värt en kudo och det ropas verbala kudos över kontorslandskapet.

Många deltar, men inte alla. Under ett liknande initiativ för flera år sedan hörde jag Nalle Puhs goda, men dystra, vän Ior muttra ”Varför ska jag skicka, när ingen skickar till mig?”. Ett av våra ledord på Edge HR är generositet, så jag tror inte någon av oss resonerar på det sättet. Men det är inte helt naturligt eller bekvämt för alla att visa varandra uppmärksamhet på jobbet. Någon kanske tycker att det är en ”chefsuppgift”. En annan anser sig nog fullt upptagen med sitt.

Och dessa anledningar är precis orsaken till att vi gör det här – för att skapa incitament att göra det som vi normalt sett inte gör. För att det trots allt är ett vansinnigt enkelt sätt att skapa något så viktigt som arbetsglädje!

 

Relaterat

Anna Kempe, Head of Content & Seminars

Kommentera

TILL TOPPEN AV SIDAN