Nytt EU-direktiv ska skydda visselblåsare – vad behöver arbetsgivare i Sverige göra?

För att komma tillrätta med missförhållanden och oegentligheter inom organisationer är det viktigt att anställda som uppmärksammar sådant vågar slå larm (”visselblåsare”). EU har därför antagit ett nytt direktiv för att stärka skyddet för visselblåsare. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare måste skapa säkra kanaler för rapportering och skydda visselblåsare från repressalier.

Visselblåsare

Nya visselblåsarlagen – vad behöver arbetsgivare tänka på?

I dagsläget råder det förbud i Sverige mot att utsätta visselblåsare för repressalier. Det nya EU-direktivet innebär ett mer långtgående skydd för visselblåsare som arbetsgivare måste beakta och anpassa sin verksamhet för. Sverige har till fram april 2021 på sig att implementera direktivet i svensk rätt. Det finns därför anledning för arbetsgivare att vara uppmärksam på ny lagstiftning inom detta område.        

Den nya visselblåsarlagen – vilka arbetsgivare berörs?

Direktivets tillämpningsområde innefattar branscher där visselblåsare traditionellt sätt har verkat. Detta gäller exempelvis offentlig upphandling, penningtvätt, finansiella tjänster, företagsbeskattning, dataskydd och skydd av EU:s ekonomiska intressen. Det finns dock inget hinder för Sverige att utvidga det särskilda skyddet för visselblåsare till även andra områden, som exempelvis arbetsmiljö. 

Direktivet berör alla privata företag med fler än 50 anställda, företag som verkar inom finansbranschen eller andra branscher som träffas av direktivets tillämpningsområde oavsett antal anställda samt företag som är extra känsliga för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Direktivet berör också myndigheter och kommuner med fler än 10 000 invånare.

För dig som hanterar komplexa arbetsrättsliga frågor dagligen.

Law / Arbetsrätt Expert

Krav på rapporteringskanaler och hantering  

De arbetsgivare som berörs av direktivet ska säkerställa att det finns säkra interna kanaler för rapportering. Kort och gott innebär det att medarbetarna ska få instruktioner för vart de ska vända sig för att rapportera om oegentligheter. Det kan exempelvis vara till avdelningen för internrevision eller compliance. Det är även vanligt att dessa instruktioner inkluderas i organisationens Code of Ethics eller liknande dokument.

Vissa myndigheter kommer ges behörighet att ta emot, lämna återkoppling om och följa upp externa rapporter från visselblåsare som av olika anledningar har valt att inte använda de interna kanalerna eller använt de interna kanalerna men utan att det har lett till någon åtgärd.      

Kanalerna för rapportering ska vara säkra i den mening att visselblåsarens anonymitet kan garanteras och att de uppgifter som rapporteras förblir konfidentiella. Tanken är att visselblåsare i första hand ska använda interna kanaler inom sin organisation innan de kontaktar externa kanaler. Visselblåsare förlorar dock inte rätten till skydd även om de väljer att vända sig direkt till externa kanaler. En visselblåsare kan alltså rapportera externt eller exempelvis offentliggöra information till media om det finns anledning att anta att en intern rapportering inte skulle leda till några åtgärder.  

Organisationerna har också en skyldighet att följa upp rapporter från visselblåsare via interna kanaler inom tre månader, vilket kan förlängas till sex månader för externa kanaler.

Skydd och stödåtgärder för visselblåsare

Direktivet omfattar inte endast arbetstagare utan även bland annat praktikanter, icke-verkställande styrelseledamöter och aktieägare.

Alla former av repressalier mot visselblåsare, även hot om repressalier, är förbjudna. Begreppet ”repressalier” innefattar en hel del och kan exempelvis vara uppsägning, degradering eller trakasserier. En visselblåsare ska dock ha haft anledning att tro att en överträdelse har ägt rum för att åtnjuta skydd. Att sprida falska uppgifter om missförhållanden skyddas däremot inte av direktivet.  

Avslutande kommentar om visselblåsarlagen

Det finns anledning att tro att visselblåsandet kommer att öka framöver och arbetsgivarna behöver ha åtgärder för att hantera detta. Hanteringen behöver även avse hur personuppgifter behandlas i visselblåsarsystem och vilka risker som kan följa av det. Inrättande av en visselblåsarfunktion är något som typiskt sätt kräver att en konsekvensbedömning avseende dataskydd görs. Men framför allt är det viktigt för organisationerna att tillse att uppgifter om eventuella oegentligheter i deras verksamhet utreds och hanteras på ett skyndsamt och rättssäkert sätt.  

Law

Vår digitala produkt Law / Arbetsrätt Expert är för dig som hanterar komplexa arbetsrättsliga frågor. Arbetsrättsexperter från Elmzell Advokatbyrå tolkar och förklarar lagen på ett tydligt och lättförståeligt sätt.

Petter Wenehult

Petter Wenehult

Advokat / Biträdande jurist / Elmzell Advokatbyrå