Nya krav på tydligare rutiner för arbetsanpassning

Den 1 juni trädde de nya föreskrifterna om arbetsanpassning i kraft (AFS 2020:5). Eftersom de tidigare föreskrifterna har gällt sedan 1994 behövde de av flera skäl förtydligas. Bland annat med hänsyn till att både arbetsmarknaden och arbetsplatserna förändrats avsevärt sedan dess.

Nya krav på rutiner kring arbetsanpassning

Arbetsmiljöverket har uppdaterat föreskrifterna för arbetsanpassning.

Många arbetsgivare uppfattade de tidigare föreskrifterna som otydliga och till viss del svåra att förstå vad gällde rehabiliteringsansvaret. En generell uppfattning har varit att medarbetare skulle rehabiliteras medicinskt, trots att föreskrifterna egentligen avsett en arbetsanpassning. Detta har nu förtydligats i de nya föreskrifterna.

Förebyggande arbetsanpassning

Av samma skäl har Arbetsmiljöverket tagit bort arbetsgivarens ansvar vid särskilda sjukdomar ur föreskrifterna. Arbetsgivaren är skyldig att anpassa arbetet för medarbetare som har en nedsatt arbetsförmåga, oavsett vad orsaken till nedsättningen är eller var den uppkommit. Avsikten med de nya föreskrifterna är att förebyggande underlätta så att medarbetare kan få arbetsanpassning i rätt tid – till exempel innan sjukskrivning. De ska även klargöra hur arbetsgivaren ska hantera när en medarbetare har behov av arbetsanpassning på arbetsplatsen. Arbetsanpassning kan genomföras på många olika sätt. Det kan till exempel innebära särskild arbetsutrustning, anpassade arbetsuppgifter, anpassade arbetstider eller förändrad arbetsfördelning.

Ordet försvinner, men inte innebörden

Arbetsanpassningen är en del av rehabiliteringen för medarbetaren, men själva ordet ”rehabilitering” har tagits bort ur de nya föreskrifternas namn och i stort sett även från innehållet. Det innebär inte att arbetsgivarens ansvar för att få tillbaka en medarbetare till arbetet efter sjukskrivning förändrats. Arbetsmiljöverket avser genom de nya föreskrifterna förtydliga att det är på arbetsplatsen som arbetsgivaren har störst möjlighet till att delta i rehabiliteringen. Detta genom att anpassa arbetsmiljön och därmed bidra till medarbetarens återgång till arbete. Om kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker till för att hantera arbetet med arbetsanpassning ska arbetsgivaren ta hjälp av företagshälsovården eller motsvarande sakkunnig utifrån.

Föreskrifterna i korthet

  • Systematiskt arbete – Precis som med annat förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete ska arbetsgivaren fortlöpande ta reda på behovet av arbetsanpassning. När ett behov av arbetsanpassning finns ska arbetsgivaren snarast möjligt utreda behovet, genomföra arbetsanpassningen samt följa upp och justera när det är nödvändigt.
  • Förebyggande arbete – Arbetsgivaren ska arbeta med förebyggande åtgärder och kontinuerligt ta reda på någon medarbetare är i behov av arbetsanpassning.
  • Tydliga rutiner – Arbetsgivaren är ansvarig för att det finns rutiner på plats kring hur man tar emot information om behovet av arbetsanpassning. Det vill säga av vem som ska ta emot informationen och hur det ska hanteras. Arbetsgivare som har tio eller fler anställda ska ha skriftliga rutiner.

Vill du veta mer om de nya föreskrifterna? Missa då inte att anmäla dig till vårt kostnadsfria webinarie: ”Semesterlagen & arbetsrättsliga nyheter!” den 17 juni då bland annat detta kommer att behandlas.

Emilie Nygren & Knut Elmstedt

Biträdande jurist & Biträdande jurist / Elmzell Advokatbyrå