Lönekorrigering vid felaktigt utbetald lön – praktiska råd

För de flesta arbetstagare gäller att den lön som oftast betalas en gång i månaden är preliminär. Detta beror främst på att lönen vanligen beräknas några dagar före själva löneutbetalningen. Därav följer att till exempel frånvaro som förekommer mellan löneberäkningen och löneutbetalningen inte kan beaktas vid utbetalningen av lönen. I vissa fall kan det då bli läge för en lönekorrigering. Här kan du läsa mer om detta.

lönekorrigering

Läs våra praktiska råd om vad som gäller vid lönekorrigering vid felaktig löneutbetalning.

I dessa normalfall av utbetalning av preliminär lön är det fråga om ett så kallat medvetet fel i löneutbetalningen och en korrigering av ”felet” sker naturligt vid nästa löneutbetalning. Arbetsdomstolen (se särskilt AD 1980 nr 59) har formulerat en princip gällande lönekorrigering. Denna har sin grund i ett sådant ”medvetet fel” och som genomförs vid ”första möjliga tillfälle”, är att betrakta som löneberäkning och inte som kvittning. Vid kvittning gäller istället särskilda regler i kvittningslagen om frivillig eller tvungen kvittning.

Det är viktigt att notera att löneberäkning (och inte kvittning) förutsätter att felet i löneutbetalningen är ”medvetet”, det vill säga följer av systemet (till exempel att sjukfrånvaro efter en viss dag inte har kunnat beaktas). Detta innebär alltså att rena misstag i löneuträkning och löneredovisning i princip inte utgör löneberäkning. Därmed är kvittningslagen tillämplig vid korrigering eller återkrav i sådana misstagssituationer.

Notera att vid ”första möjliga tillfälle” måste en korrigering ske av den ”medvetna” felaktigheten. På grund av att arbetstagaren exempelvis är föräldraledig nästkommande månad, kan korrigeringen dröja. Det är då viktigt att kommande lönebesked tydligt påminner arbetstagaren om att han eller hon har en latent skuld, som kommer att leda till korrigering vid nästa möjliga tillfälle (se till exempel AD 2018 nr 10).

Få koll på tidigare domar från Arbetsdomstolen gällande fall med felaktig löneutbetalning

Law / Arbetsrättens Domsregister

Vad gäller vid godtrosförvärv?

Om en felaktigt utbetald lön inte är ett så kallat medvetet fel, kan det inträffa att arbetstagaren gör ett godtrosförvärv till det felaktigt utbetalda beloppet. God tro innebär att arbetstagaren varken förstod eller borde ha förstått att beloppet var felaktigt. Det är arbetstagaren som har bevisbördan för att han eller hon var i god tro. Om exempelvis det felaktiga beloppet är relativt litet, lönebeskedet är otydligt eller lönen brukar variera, kan det finnas förutsättningar för godtrosförvärv (se till exempel AD 1979 nr 34, AD 1983 nr 163 och AD 1989 nr 59).

I de fall då arbetstagaren gör ett godtrosförvärv, förlorar följaktligen arbetsgivaren helt och hållet sin rätt att återkräva det felaktigt utbetalda beloppet.

Sammanfattning och praktiska råd gällande lönekorrigering

Vid felaktigheter i löneutbetalningar är det viktigt att tänka på följande:

  1. Om det rör sig om ett så kallat medvetet fel (se ovan), ska korrigeringen ske vid första möjliga tillfälle.
  2. Det är viktigt att arbetsgivaren så snart som möjligt kontaktar arbetstagaren vid felaktiga löneutbetalningar som inte varit medvetna fel. Detta för att (om möjligt) undvika godtrosförvärv.
  3. Om det är klart att löneberäkning inte har genomförts på ett korrekt sätt och arbetstagaren inte har gjort ett godtrosförvärv, blir kvittningslagen tillämplig vid återkrav från arbetstagarens sida.
  4. Vid kvittning skiljer man mellan frivillig och tvungen kvittning. Frivillig kvittning innebär att det finns ett kvittningsmedgivande. Arbetsgivaren har bevisbördan för att ett kvittningsmedgivande finns. Notera att arbetstagaren närsomhelst kan återkalla kvittningsmedgivandet. Tvungen kvittning måste gå genom Kronofogden (men det är en särskild historia).

Law

Med Edge:s produkt Law / Arbetsrättens Domsregister håller du dig uppdaterad gällande aktuella rättsfall och kan läsa Tommy Iseskogs tolkningar av Arbetsdomstolens domar. I Arbetsrättens Domsregister kan du läsa alla domar som nämns i denna text i sin helhet tillsammans med en sammanfattande kommentar.

Tommy Iseskog

Tommy Iseskog

Arbetsrättsexpert, författare & föreläsare / Arbetsrättsliga området