Ett moderniserat anställningsskydd? Vi reder ut det nya LAS-förslaget

Den 1 juni 2020 presenterades ett förslag om hur arbetsrätten bör moderniseras, det så kallade LAS-förslaget. Förslaget har väckt stor uppståndelse och startat en debatt som på sikt ser ut att kunna mynna ut i en regeringskris. Förslaget är tänkt att bli verklighet om inte arbetsmarknadens parter dessförinnan kan nå en bredare överenskommelse. Här förklaras LAS-förslaget som utredningen lämnat.

Vi reder ut LAS-förslaget

Få koll på det nya LAS-förslaget.

Det nya LAS-förslaget i korthet

Syftet med utredningens förslag är att främja arbetsgivares flexibilitet och därmed främja tillväxt och välfärd. Det nuvarande anställningsskyddet kom till under en annan typ av arbetsmarknad än den vi ser idag. Den ekonomi som byggde på råvaror och industrier har i högre grad kommit att ersättas av tjänstesektorn och kompetens. Denna utveckling har inneburit att även arbetsmarknadens regler måste anpassas. En förändring av dessa ska därför ske samtidigt som arbetstagarna fortsatt är skyddade mot godtyckliga uppsägningar.

LAS:s grundpelare står av denna anledning fortsatt stadigt efter förslaget. Arbetsmarknadens parter bibehåller sin rätt att träffa egna kollektivavtal eftersom bestämmelserna som föreslås i regel är dispositiva, kravet på saklig grund vid uppsägningar lämnas oförändrat och principen om ”sist-in-först-ut” är fortfarande huvudregel vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Däremot blir undantagen från grundpelarna flera.

Få koll på LAS och alla andra förändringar som är på gång inom arbetsrätten.

Law

Utökade undantag från turordningsregler vid uppsägning  

Utredningen föreslår att den nuvarande undantagsmöjligheten för arbetsgivare med högst tio arbetstagare utökas från två arbetstagare till fem arbetstagare. Undantagsmöjligheten föreslås gälla för samtliga arbetsgivare för att motverka den så kallade tröskeleffekten. En tröskeleffekt innebär att arbetsgivare som har tio arbetstagare anses ha en benägenhet att krympa med en arbetstagare istället för att växa med en arbetstagare. Med det nya förslaget önskas sådana oönskade effekter förhindras. Med det nya förslaget följer dock en begränsning. Om en arbetsgivare har tagit undan en eller flera arbetstagare vid uppsägning på grund av arbetsbrist ska inga ytterligare undantag få göras vid ytterligare arbetsbristuppsägningar inom tre månader från den tidigare uppsägningen.  

Fler föreslagna undantag från turordningsreglerna:

  • Möjligheten som funnits för arbetstagarorganisationer att inom avtalsområdet begära sammanläggning av flera driftsenheter föreslås tas bort.
  • Ålder ska inte längre vara utslagsgivande vid lika anställningstid hos två eller flera arbetstagare, arbetsgivaren ska själv få bestämma vem som ska ges företräde.
  • Slutligen föreslås även en förändring vid omplacering och kravet på tillräckliga kvalifikationer. Enligt förslaget ska arbetstagaren för att omplaceras med stöd av turordningsbestämmelserna vid omplaceringstillfället ha kvalifikationer för det fortsatta arbetet. Detta innebär att arbetsgivaren inte längre ska behöva acceptera att arbetstagaren ges en upplärningstid och vissa utbildningsinsatser efter en sådan omplacering.

Arbetsgivarens ansvar för arbetstagarnas kompetensutveckling

Utredningen föreslår att arbetsgivaren ska ha en skyldighet att för samtliga anställda med minst sex månaders sammanlagd anställningstid erbjuda kompetensutveckling i en skälig utsträckning. Detta gäller även tidsbegränsat anställda. Det är ett allmänt hållet krav eftersom detta skulle appliceras på alla arbetsgivare oavsett storlek och bransch. Det kan till exempel röra sig om utbildning som behövs mot bakgrund av den tekniska eller digitala utvecklingen som sker på arbetsplatserna. Skyldigheten att erbjuda kompetensutveckling sanktioneras genom ett normerat skadestånd på två eller tre månadslöner beroende på anställningstid. Arbetsgivarens ansvar kommer att prövas rättsligt när arbetstagaren har sagts upp på grund av arbetsbrist eller när en tidsbegränsad anställning inte förlängs mot bakgrund av arbetsbrist. Kopplat till kompetensutvecklingen föreslås även arbetsgivaren ha en skyldighet att på begäran av arbetstagaren inom en månad från det att dennes anställning har upphört lämna skriftlig information om den kompetensutveckling som arbetstagaren har fått.

Få koll på hela arbetsrätten. Prova Law gratis nu!

Law

Lägre och mer förutsägbara kostnader vid uppsägning

Förslaget har tagit sikte på den nuvarande huvudregeln att anställningen ska bestå under tvist vid uppsägning om arbetstagaren har yrkat på ogiltigförklaring av uppsägningen. För att anställningen ska bestå krävs enligt förslaget att arbetstagaren ska kunna göra sannolikt att det inte har förelegat saklig grund för uppsägningen. Om en arbetsgivare vid tillfället för uppsägningen hade högst 15 arbetstagare ska en ogiltigförklaring överhuvudtaget inte kunna ske, under förutsättning att uppsägningen inte ogiltigförklaras med stöd av annan lag än LAS. En sådan ogiltigförklaring är fortfarande möjlig. Om arbetsgivaren bryter mot detta förslag ska ersättningen till arbetstagaren motsvara minst åtta månadslöner.

Balansen mellan olika anställningsformer

Det sista förslaget som utredningen presenterat är ett stärkt skydd för arbetstagare med tidsbegränsad anställning. Även dessa arbetstagare föreslås kvalificera sig för en företrädesrätt till återanställning när anställningen har pågått i mer än nio månader under en treårsperiod. Således sänks kravet från nuvarande tolv månader. Utöver detta ska även tidsbegränsade anställda arbetstagare ha företrädesrätt till lediga tillsvidareanställningar och provanställningar under tiden som den tidsbegränsade anställningen pågår. Lediga anställningar syftar på anställningar inom den aktuella driftsenhet där arbetstagaren arbetar – eller de anställningar som omfattas av avtalsområdet, om den tidsbegränsade anställningen omfattas av ett kollektivavtal. Vidare krävs att den anställde har anmält önskan om tillsvidareanställning och att personen har tillräckliga kvalifikationer för arbetsuppgifterna i den nya anställningen.

Avslutande kommentar om LAS-förslaget

Dessa förslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Utredaren har tagit höjd för lagstiftningsproceduren och de kollektivavtalsförändringar som antas följa av förslagen. Då dessa förslag har rört upp känslor hos både arbetsmarknadens parter och politikerna för de olika riksdagspartierna, kommer vi förmodligen ha skäl att återkomma till dessa delar i LAS-förslaget på nytt.

Law

Vår digitala produkt Law / Arbetsrätt Expert är för dig som hanterar komplexa arbetsrättsliga frågor. Arbetsrättsexperter från Elmzell Advokatbyrå tolkar och förklarar lagen på ett tydligt och lättförståeligt sätt.

Petter Wenehult & Knut Elmstedt

Advokat och biträdande jurist / Biträdande jurist / Elmzell Advokatbyrå