Coronaviruset och covid-19: vanliga frågor och svar för arbetsgivare

Vi förstår att läget i många organisationer just nu är tufft med anledning av coronaviruset och covid-19. Både i affärs- och personalrelaterade frågor. Här har vi samlat vanliga frågor och svar som vi hoppas kunna hjälpa dig som arbetsgivare eller HR i dina utmaningar med konsekvenserna av corona. Observera att läget kan förändras snabbt. Det är därför även bra att hålla sig uppdaterad på rådande läge och riktlinjer från myndigheter. Länkar finns längst ner i detta inlägg. Datum då frågan besvarades är angiven inom parentes.

Allmänt om coronaviruset och covid-19

Fråga: Vad är corona/coronaviruset?

Svar (2020-03-19): Det finns ett stort antal virus som tillhör coronavirusfamiljen, dessa är mer eller mindre vanliga och de flesta finns hos djur. Endast ett fåtal kan smitta mellan djur och människor. Idag finns det sju coronavirus som kan smitta och ge upphov till sjukdom hos människor. Fyra av dessa är vanliga och orsakar förkylning. I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus i Kina som kan smitta människor. Sjukdomen som det nya viruset ger upphov till kallas covid-19. Läs mer om coronaviruset hos Folkhälsomyndigheten.


Fråga: Vad är covid-19?

Svar (2020-03-19): Världshälsoorganisationen, WHO, har bestämt att covid-19 är det officiella namnet för sjukdomen som orsakas av det nya coronaviruset SARS-CoV-2. Covid-19 står för coronavirus disease 2019. Läs mer om covid-19 hos Folkhälsomyndigheten.

Arbetsbrist / Varsel

Fråga: Vi har drabbats av coronakrisen och behöver eventuellt varsla om uppsägning, vad behöver vi göra?

Svar (2020-03-23): Enligt lag (1982:80) om anställningsskydd, LAS, är arbetsbrist saklig grund för uppsägning, vilket det alltså kan handla om i detta fall. Eftersom arbetsgivaren själv bestämmer storleken på organisationen och omfattningen av verksamheten är det arbetsgivaren som avgör om arbetsbrist föreligger.

Arbetsgivaren kan inte ensidigt besluta vilka medarbetare som ska sägas upp om det är flera som berörs. De anställda har även rätt till viss uppsägningstid och uppsägningslön. Processen ser lite olika ut beroende på om man har ett kollektivavtal eller ej. Det är några steg som är viktiga att komma ihåg innan man kan säga upp en anställd:

  1. Om ni har kollektivavtal – gå igenom vad dessa säger kring uppsägning
  2. Planera organisationsförändringen och utför en riskbedömning av arbetsmiljön
  3. Utred omplaceringsskyldigheten och beakta turordningsreglerna
  4. Förhandla med arbetstagarorganisationer och informera enligt reglerna
  5. Varsel ska skickas till Arbetsförmedlingen om förändringen (gäller när minst 5 medarbetare berörs)
  6. Ta reda på vad som gäller under uppsägningstiden 
  7. Utbilda chefer om processen och informera alla anställda på ett professionellt sätt 
  8. Säkerställ att alla lagkrav uppfylls kring löner, arbetsgivarintyg och betyg, rätt till återanställning med mera

Uppsägning, oavsett på vilken grund, är en komplex och på många sätt krävande process. Rådfråga gärna ytterligare, eller ta hjälp av, expertis inom området om du själv inte är sakkunnig.


Fråga: Vad innebär varsel i samband med uppsägning på grund av arbetsbrist?

Svar (2020-03-23): Varsel innebär att arbetsgivaren varslar medlem, fackliga organisationer och arbetsförmedling (då minst 5 medarbetare berörs) om ett eventuellt kommande beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist.

Innan arbetsgivaren fattar beslut om uppsägning ska en analys av risker och konsekvenser göras. Ett varsel ska innehålla uppgift om skälen till de planerade uppsägningarna, antalet arbetstagare som avses bli uppsagda och under vilken tidsperiod uppsägningarna planeras ske. Fackklubbarna på arbetsplatsen har rätt till en kopia av varslet till arbetsförmedlingen.


Fråga: Vi har arbetsbrist på grund av rådande läge med coronaviruset. Kan vi ändra ett redan beslutat schema för att parera arbetsbristen?

Svar (2020-03-18): Det är en fråga som regleras i kollektivavtal för respektive bransch, och därmed svår att besvara på ett övergripande sätt. Huvudregeln är dock att arbetsgivaren ska förhandla med facket om till exempel ett arbetsskift tas bort. Detta gäller även andra viktigare förändringar.


Fråga: Kan vi säga upp medarbetare på grund av att vår verksamhet går dåligt med anledning av corona?

Svar (2020-03-18): Som arbetsgivare har ni alltid möjligheten att säga upp medarbetare på grund av arbetsbrist. De vanliga reglerna gäller för detta. Förhandling med facket ska även ske innan.


Fråga: Vi har säsongsanställda med uppsägningstid om 1 månad. Hur gör vi när den destination de är anställda på måste stängas från ena dagen till den andra på grund av coronaviruset? Kan vi avsluta kontraktet direkt?

Svar (2020-03-16): Det finns inte någon ny arbetsrättslagstiftning som trätt i kraft på grund av det rådande coronaviruset. Däremot genomför man från statligt håll en rad åtgärder och krispaket för att minska risken för att företag behöver säga upp anställda på grund av arbetsbrist.

Men, om man ser isolerat på din frågeställning så kan en tidsbegränsad anställning normalt inte sägas upp i förtid, det vill säga före avtalad tid går ut. Undantag är om arbetstagaren grovt misskött sig (när det föreligger grund för avsked), eller om man redan i avtalet skrivit in att anställningen kan sägas upp, vilket ni gjort. Om man i avtalet skrivit att detta kan sägas upp gäller samma krav på sakliga skäl för en sådan uppsägning som vid uppsägning av en tillsvidareanställning, vilket till exempel kan vara arbetsbrist som i ert fall, men en arbetsgivare måste beakta den överenskomna uppsägningstiden.

En arbetsgivare måste också följa de gällande regler och processer inkluderande till exempel förhandling samt omplaceringsskyldighet som gäller vid arbetsbrist.

Arbetsgivarens ansvar

Fråga: Vi vill erbjuda våra medarbetare att göra ett antikroppstest för covid-19 via vår företagshälsa. Är det någonting vi som arbetsgivare kan stå för ekonomiskt, eller ses det som en förmån alternativt en privat utgift för medarbetare?

Svar (2020-06-16): Ni som arbetsgivare kan erbjuda era medarbetare att göra ett antikroppstest för covid-19 och stå för kostnaden för detta. Det anses inte vara en förmån och medarbetaren ska således inte förmånsbeskattas. Vi har stämt av denna frågeställning med Skatteverket och fått deras bekräftelse.


Fråga: Har kan vi som arbetsgivare skapa teamkänsla på distans och värna om medarbetarna psykiska hälsa?

Svar (2020-04-07): Att ställa om och gå över till att jobba hemifrån istället för på arbetsplatsen påverkar oss alla på olika sätt. För att försöka bibehålla teamkänslan kan ni bland annat fortsätta att följa era rutiner (kanske behöver ni bara modifiera dem lite) såsom morgonmöten, avstämningar och mer spontana fikastunder (dessa går att ha digitalt till exempel). Uppmuntra till att ha videosamtal där ni faktiskt ser varandra och diskutera kring olika frågeställningar som kommer upp under dagen. Det är även bra att vara transparent och tydlig med vad som händer i organisationen så att medarbetarna hänger med och inte känner sig isolerade. Informera om hur verksamheten fortgår, trots att ni nu sitter utspridda på olika ställen.


Fråga: Kan medarbetaren välja själv att den inte längre vill träffa kunder på grund av rädsla för att smittas trots att detta är en del av arbetsuppgifterna?

Svar (2020-04-07): Medarbetaren kan själv inte besluta om detta. Det kan dock finnas undantag. Om medarbetaren till exempel har underliggande medicinska problem eller om ni som arbetsgivare inte säkerställt arbetsmiljön och att kundmöten kan ske utan risk för smitta. Här har ni som arbetsgivare ett arbetsmiljöansvar.


Fråga: Vad gäller för läkarintyg om en medarbetare blir sjuk?

Svar (2020-03-31): Det krav på läkarintyg som i normala fall gäller från och med åttonde sjukdagen har tillfälligt avskaffats. Från och med den 27 mars behöver medarbetaren inte lämna in ett läkarintyg de första 21 dagarna vid sjukdom. För dig som arbetsgivare innebär det att medarbetaren inte behöver lämna läkarintyg till dig under sjuklöneperioden.


Fråga: Vilket ansvar har vi som arbetsgivare för våra medarbetare gällande coronaviruset, covid-19 och smittorisk?

Svar (2020-03-18): Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret för sina medarbetare, vilket betyder att du som arbetsgivare är skyldig att förebygga smitta och vidta åtgärder.


Fråga: Vi har medarbetare som tillhör riskgrupper gällande coronaviruset och covid-19 – vad ska vi göra?

Svar: (2020-03-18): Då det är arbetsgivaren som har arbetsmiljöansvaret för sina medarbetare är rekommendationen här att ta ställning i det enskilda fallet. Ni måste vidta åtgärder för att skapa en säker arbetsmiljö och för riskgrupper kan det innebära att ni behöver vara extra försiktiga och anpassningsbara.

Få svar på frågor gällande coronaviruset inom 24 timmar av HR- och arbetsrättsexperter.

Helpline

Ersättning och stöd

Fråga: Vad innebär det nya förslaget för a-kasseregler för vilande företag?

Svar (2020-04-20): Regeringen har föreslagit att företagare ska få ökad möjlighet till a-kassa vid uppehåll av företagets verksamhet. Förslaget innebär att företag som läggs vilande vid arbetslöshet undantas under 2020 från regeln om att företag endast får läggas vilande en gång under fem år.


Fråga: Vad gäller för det avskaffade karensavdraget?

Svar (2020-03-31): Regeringen har beslutat att tillfälligt avskaffa det karensavdrag som finns för sjuklön och sjukpenning. Detta innebär att medarbetaren i efterhand får söka ersättning för karensavdraget från staten via Försäkringskassan. Du som arbetsgivare ska göra karensavdrag som vanligt. Detta tillfälliga beslut gäller för sjukperioder mellan 11 mars och 11 maj 2020.


Fråga: Vad gäller för våra kostnader för sjuklön?

Svar (2020-03-31): Staten har tillfälligt tagit över sjuklöneansvaret från alla arbetsgivare, det vill säga kostnaderna för sjuklön. Detta gäller för perioden 1 april till 31 maj 2020. Syftet är att ekonomiskt underlätta för arbetsgivare och företag. Läs mer om ändringar i sjukförsäkringen på regeringen.se


Fråga: Vad innebär stödpaketet från Riksbanken?

Svar (2020-03-31): För att undvika att går i konkurs på grund av coronavirusets spridning har Riksbanken beslutat att låna ut upp till 500 miljarder kronor till svenska företag via bankerna. Företagslånen ges till en rörlig ränta motsvarande Riksbankens reporänta, för närvarande 0 procent, och löper under 2 år. Beslutet fattades den 12 mars.

Så fungerar det:

  1. Riksbanken erbjuder bankerna lån till nollränta mot säkerheter, på villkor att de lånas vidare till företagen.
  2. Företagen kan ansöka om lån hos bankerna, vilket kan underlätta deras ekonomiska utmaningar av corona.
  3. Om du som arbetsgivare har frågor kring lån till företag ska du vända dig till din bank.

På Riksbankens webbplats hittar du ytterligare frågor och svar om stödpaketet.


Fråga: I vilka fall har medarbetare rätt till smittbärarpenning?

Svar (2020-03-18): En medarbetare har rätt att få smittbärarpenning från Försäkringskassan om denna är smittad (eller kan vara smittad) av en allmänfarlig och/eller samhällsfarlig sjukdom, såsom corona eller covid-19. För att få smittbärarpenningen måste medarbetaren ha fått ett läkarintyg som styrker att hen inte får arbeta på grund av risken för smitta. Smittbärarpenning kan också fås ut om medarbetaren är under utredning för smitta. Även då behövs ett intyg eller kvitto från sjukvården. Läs mer hos Försäkringskassan.


Fråga: Vad gäller för karensavdraget för en medarbetare som insjuknat i corona/covid-19?

Svar (2020-03-18): Regeringen har föreslagit att tillfälligt slopa karensavdraget med anledning av coronaviruset/covid-19. När beslutet är fattat innebär det att medarbetaren kommer kunna ansöka om ersättningen retroaktivt. Ytterligare besked om detta kommer meddelas av Försäkringskassan när beslut finns.

Hemarbete

Fråga: Kan medarbetaren besluta själv att den vill jobba hemifrån?

Svar (2020-03-18): Nej, huvudregeln är att arbetsgivaren bestämmer var arbetet ska utföras. Det vill säga om det ska ske hemma eller på arbetsplatsen. En anställd kan alltså inte bestämma själv. Hemarbete kan däremot vara helt okej med arbetsgivarens godkännande.


Fråga: Vi har medarbetare som vill jobba hemifrån för att förhindra smittspridning av coronavirus. Vi som arbetsgivare vill helst att medarbetarna jobbar på kontoret. Hur ska vi hantera detta – hur gör andra?

Svar (2020-03-17): Inlednings så är det arbetsgivaren som bestämmer, men det är min uppfattning att princip alla arbetsgivare, speciellt i storstäderna, uppmanar alla som kan arbeta hemifrån att göra det under rådande omständigheter för att minska smittspridningen.

I går (2020-03-16) gick Folkhälsomyndigheten ut och förtydligade att alla i Stockholmsområdet bör arbeta hemifrån om möjlighet finns, men det är alltså inget krav i dagsläget. Som svar på din fråga så är det väldigt många som arbetar hemifrån just nu.


Fråga: Vi vill erbjuda våra medarbetare att arbeta hemifrån men vi är oroliga att vissa inte kommer uppfylla de krav som finns på deras respektive roller. Kan vi meddela att de inte kommer få någon lön utbetald om vi märker att de inte uppfyller minimikraven för berörda dagar?

Svar (2020-03-13): Till att börja med finns det inga sådana förordningar som har införts på grund av den situation vi står inför nu med coronaviruset. Arbetsgivaren har nästan aldrig rätt att göra ett löneavdrag från en anställds lön. Ett löneavdrag är mer en disciplinär åtgärd och kan vidtas i enlighet med Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller om det regleras i kollektivavtal. Att ni eventuellt kommer vara missnöjda med en medarbetares prestation uppfyller tyvärr inte detta.


Fråga: Vad kan vi som arbetsgivare göra om en medarbetare inte kommer till jobbet för att den stannar hemma med barn (som den inte vill ta till förskola/skola på grund av rådande läge med coronaviruset)? Det handlar alltså inte om VAB i detta fall.

Svar: (2020-03-18): Om en medarbetare inte kommer till arbetet av denna anledning kan medarbetaren till exempel istället jobba hemifrån, ta tjänstledigt eller semester. Om en medarbetare inte kommer till jobbet av det här skälet kan det inte ses som olovlig frånvaro, men den anställda har heller inte rätt till lön om hen inte arbetar.


Fråga: Kan vi beordra medarbetare att jobba hemifrån?

Svar (2020-03-18): Många arbetsgivare uppmanar sina medarbetare att arbeta hemifrån för att minska smittspridningen av covid-19. Folkhälsomyndigheten rekommenderar från den 16 mars att de i Stockholmsregionen som kan arbeta hemifrån bör göra det. Distansarbete bygger dock på frivillighet och ni som arbetsgivare har fortsatt ansvar för medarbetarnas arbetsmiljö även när de arbetar hemifrån.

Vi hjälper till att reda ut osäkerheter kring covid-19 i Library / Operativ HR.

Library

Permittering / Korttidsarbete

Fråga: Finns det regler kring hur fort en permitterad medarbetare måste inställa sig på arbetsplatsen vid en förändring av permitteringsgrad?

Svar (2020-06-02): Vad som gäller för återgång i arbete i detta fall är inte direkt reglerat i lag. Men om man resonerar kring frågan så är korttidspermittering inte en förmån som tas ifrån medarbetaren utan en förändring där medarbetaren återgår i normal tjänst, där en viss framförhållning bör kunna förväntas. I några av de avtal som utarbetats för företag med kollektivavtal så hänvisar man till att parterna ska komma överens i frågan och om partnerna inte kommit överens gäller 7 dagars uppsägningstid. Det är att rekommendera att man förtydligar i det avtal som skrivs med medarbetaren vilken framförhållning man har för att lämna besked om förändrade förutsättningar.


Fråga: Vi har medarbetare som undrar om det är okej att ha en annan, tillfällig anställning då arbetstiden minskat på grund av korttidsarbete?

Svar (2020-05-04): Det finns egentligen inget som hindrar medarbetaren från att ta en tillfällig anställning under ledig tid från er, i och med att de som omfattas av korttidsarbete inte behöver stå till ert förfogande under den tid medarbetaren inte är schemalagd. Istället är det de vanliga reglerna om bisyssla som gäller. Reglerna om bisyssla innebär att medarbetaren inte får bedriva konkurrerade verksamhet, ta anställning hos en konkurrent eller ta en anställning som gör att den ordinarie tjänsten blir lidande. Kontrollera även reglerna om bisyssla i ett eventuellt kollektivavtal. Kom också ihåg att det kan vara bra att godkänna en eventuell tillfällig anställning vid korttidsarbete.

Fråga: Vad innebär det nya förslaget för korttidspermittering?

Svar (2020-04-20): Systemet för korttidspermittering föreslås förstärkas tillfälligt. Förslaget innebär att arbetsgivare nu kan minska arbetstiden för anställda med upp till 80 procent, och att staten bär den absolut största delen av kostnaden. Förstärkningen av systemet ska gälla under tre månader från den 1 maj 2020. Regeringen kommer att överlämna förslagen till riksdagen i en extra ändringsbudget i mitten av maj. 


Fråga: Hur kan vi ansöka om stödet för korttidspermittering/korttidsarbete?

Svar (2020-03-31): Ansökan görs via Tillväxtverkets webbplats från och med den 7 april. Perioden som stödet kan omfatta är från den 16 mars och sex månader framåt med möjlighet att ansöka om tre ytterligare månader. Stödet kommer utbetalas först efter att Tillväxtverket har godkänt ansökan.


Fråga: Vilka nivåer finns det för korttidsarbete/korttidspermittering?

Svar (2020-03-31): Det finns tre fasta nivåer för arbetstidsminskning: 20, 40 och 60 procent som innebär minskade kostnader med 19, 36 respektive 53 procent för arbetsgivare i de tre olika fallen. Det är endast vid arbetstidsminskning inom dessa nivåer som stöd för korttidsarbete gäller.  Hos Tillväxtverket kan du läsa mer om detta.


Fråga: Hur fungerar det med korttidspermitteringen/korttidsarbetet för någon som har mer än 44 000 kronor i lön per månad? 

Svar (2020-03-31): Ersättningen täcker löner upp till 44 000 kronor per månad. För anställda som tjänar mer kommer lönen ändå räknas på 44 000 kronor. Arbetsgivaren ansvarar för eventuell överskjutande del.


Fråga: Vad innebär korttidsarbete (tidigare benämnt korttidspermittering)?

Svar (2020-03-23): Korttidsarbete är arbete där arbetstiden är kortare än den ordinarie arbetstiden, där partiell arbetsbefrielse införs med stöd av kollektivavtal (om kollektivavtal saknas införs det med stöd av avtal med berörda medarbetare under vissa förutsättningar) under en begränsad period. Lönen blir därför något lägre än den ordinarie.

Det statliga stödet innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften samtidigt som arbetstagaren får 90 procent av lönen. Staten går istället in med kraftiga subventioner för att täcka en del av kostnaden. Den tillfälliga höjningen av statens andel av kostnaden under 2020 innebär att systemet blir mer förmånligt för både arbetstagare och arbetsgivare. Det aktuella stödet för korttidsarbete baseras på lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Initialt kallades stödet för stöd vid korttidspermittering. Hos Tillväxtverket kan du läsa mer om detta.


Fråga: Vad kan vi som arbetsgivare göra om vi hamnar i situationen att vi inte kan erbjuda arbete, eller för att minska personalkostnaderna när verksamheten går dåligt?

Svar (2020-03-18): För att minska personalkostnaderna på kort sikt kan den nya modellen för korttidspermittering/korttidsarbete vara ett alternativ. Staten betalar då en del av lönekostnaderna. Hos Tillväxtverket kan du läsa mer om detta. Permitterar ni på “vanligt” sätt har arbetstagaren normalt sett rätt till lön.


Fråga: Hur tar jag fram ett avtal för korttidspermittering? Vi har kollektivavtal.

Svar (2020-03-18): För att kunna använda korttidspermittering behöver du förhandla det med facket. Redan nu kan du informera facket och kalla till MBL-förhandling och komma till en överenskommelse med facket om korttidspermittering, förutsatt att det finns ett centralt kollektivavtal om korttidsarbete. Kontakta din arbetsgivarorganisation för mer information. Hos Tillväxtverket kan du läsa mer om detta.


Fråga: Hur tar jag fram ett avtal för korttidspermittering? Vi har inte kollektivavtal.

Svar (2020-03-18): För att kunna använda korttidspermittering ska du som arbetsgivare utan kollektivavtal skriva överenskommelse om detta med minst 70 procent av medarbetarna. Ett sådant avtal ska innehålla vilka anställda det innefattar och vilken fast procentnivå arbetstiden ska reduceras med. Hos Tillväxtverket kan du läsa mer om detta.


Fråga: Vi har behov av korttidspermittering på grund av den rådande situationen med covid-19. Vad måste vi förhålla oss till?

Svar (2020-03-18): I dagsläget finns information tillgänglig hos Tillväxtverket, de kompletterar regelbundet sin hemsida med relevant information och svar på frågeställningar för att förtydliga reglerna kring korttidspermittering.

Det finns tre fasta nivåer för arbetstidsminskning: 20, 40 eller 60 procent som innebär minskade kostnader med 19, 36 respektive 53 procent för arbetsgivaren i de tre olika fallen. De nya bestämmelserna kommer träda i kraft den 7 april, men tillämpas redan från 16 mars och kommer att gälla under 2020.

För arbetsgivare som inte har kollektivavtal ska de istället skriva överenskommelse om korttidspermittering med minst 70 procent av de anställda. Ett sådant avtal ska innehålla vilka anställda det innefattar och vilken fast procentnivå arbetstiden ska reduceras med. Om 70 procent av de anställda har ingått överenskommelse med arbetsgivaren så är det min tolkning att då har en arbetsgivare rätt att korttidspermittera även andra.

Semester

Fråga: Hur påverkas semester av korttidsarbete?

Svar (2020-05-19): Medarbetare har rätt att ta semester som vanligt även under korttidsarbete. Så om en medarbetare har 4 veckors semester i sommar så räknar arbetsgivaren av 20 semesterdagar. Arbetsgivaren kan ansöka om ersättning för dessa dagar under förutsättning att det rör som om uttag av betald och intjänad semester.


Fråga: Vilken semesterlön och semestertillägg ska betalas ut för medarbetare som är på korttidspermittering under semestern? Ska permitteringsavdrag göras? Vad gäller för de som slutar och ska få slutlön under pågående permission?

Svar (2020-04-09): Inledningsvis är utgångspunkten att semester och semesterintjänande inte ska påverkas av korttidspermittering. Min tolkning är att medarbetaren ska erhålla full semesterlön inklusive tillägg eftersom det är tidigare intjänad semester och inte lön för aktuell månad. Gällande slutlön så bör medarbetarna erhålla full ersättning för ej uttagna semesterdagar samt tidigare sparade dagar. Semesterlagen reglerar att frånvaro som beror på korttidsarbete ska räknas in i anställningstiden vid beräkning av semester. Samtidigt vill jag förtydliga att det inte finns helt tydlig information inom vissa områden här.


Fråga: Vår verksamhet kommer att drabbas hårt av coronaviruset då vi redan nu har fått mycket färre bokningar. Vi kommer eventuellt behöva stänga under en period. Kan vi tvinga anställda att ta semester om verksamheten inte går runt?

Svar (2020-03-16): Det finns inte någon ny arbetsrättslagstiftning gällande detta som trätt i kraft på grund av det rådande coronaviruset. Däremot genomför man från statligt håll en rad åtgärder och krispaket för att minska risken för att många företag behöver säga upp anställda på grund av arbetsbrist.

Sett isolerat på din frågeställning så måste arbetsgivaren förhålla sig till semesterlagen som anger att en arbetstagare har rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni-augusti (kallad huvudsemestern), vilket ni måste förhålla er till när ni planerar en eventuell stängning.

Arbetsgivare kan bestämma att de stänger en verksamhet och att anställda har semester då, men då måste de säkerställa ovanstående krav om huvudsemester samt att de anställda inte tagit ut hela sin semester tidigare under året. Arbetsgivaren kan inte tvinga någon att ta obetald semester.

Medarbetaren har rätt att senast två månader före semestern få besked om att semestern ska/kan tas ut, och således kan arbetsgivaren inte begära att en medarbetare tar semester tidigare än detta. Således är det svårt att kräva att medarbetare tar ut längre semester nu under våren eftersom arbetsgivaren måste säkerställa att medarbetarna har fyra veckor kvar till perioden för huvudsemester under perioden juni-augusti.

VAB (Vård av barn)

Fråga: Kan våra medarbetare få ersättning från Försäkringskassan för VAB (vård av barn) om de stannar hemma med sina barn för att de är rädda att de ska bli smittade av corona/covid-19 om de på förskolan eller i skolan?

Svar (2020-03-19): Nej medarbetaren får inte ersättning från Försäkringskassan om hen är hemma med barn utan att det finns en konkret sjukdom eller misstanke om att barnet sprider smitta. Detta ska normalt bekräftas av en läkare eller sjuksköterska.

Medarbetaren kan inte heller få ersättning för VAB om förskolan eller skolan är stängd och barnet inte är sjukt eller sprider smitta.

Om medarbetarens barn har bekräftats sjuk med har medarbetaren däremot rätt till ersättning för vård av barn från Försäkringskassan. För mer information vänligen se Försäkringskassans hemsida.


Fråga: En medarbetare vill stanna hemma för att ta hand om barn då medarbetaren är rädd att barnet ska smittas av corona på sin förskola/skola. Har medarbetaren rätt att stanna hemma?

Svar (2020-03-19): Nej, då medarbetaren har en arbetsskyldighet gentemot er som arbetsgivare kan hen inte själv bestämma sig för att stanna hemma utan att arbeta i denna situation.

Ni kan däremot komma överens, om förutsättningarna finns, med medarbetaren om att hen kan ta ut semester, ledighet eller arbeta hemifrån. Det är ni som arbetsgivare som ytterst bestämmer vad som är möjligt. I den situation vi är i nu kan detta dock komma att ändras beroende på vad regeringen och myndigheter beslutar. Håll er gärna uppdaterade på nedan angivna hemsidor för mer information.

Senaste informationen om coronaviruset och covid-19 hittar du på dessa webbplatser: