LAS-förhandlingarna – Arbetet med att förändra lagen om anställningsskydd

De så kallade LAS-förhandlingarna mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv avslutades utan att en formell överenskommelse kunde nås mellan de tre arbetsmarknadsparterna. Däremot har PTK och Svenskt Näringsliv deklarerat att man är överens om vissa principer för hur LAS bör utvecklas.

LAS-förhandlingarna

Få koll på vad som händer kring LAS-förhandlingarna med Law / TIAN Nyhetsbrev.

Regeringens besked

Regeringen har meddelat att man i det fortsatta lagstiftningsarbetet ska utgå från överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv. Samtidigt har arbetsmarknadsministern tydligt uttalat att den kommande lagstiftningen ”måste fungera på hela arbetsmarknaden”. Vidare har arbetsmarknadsministern markerat att politiken har ansvar för lagstiftningen och inte för de avtal som arbetsmarknadens parter kan träffa i syfte att anpassa lagstiftningens dispositiva regler till ett visst område av arbetsmarknaden, en viss bransch eller en viss verksamhet.

Överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv

I och med att det kommande lagstiftningsarbetet beträffande lagen om anställningsskydd ska utgå från överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv (nedan benämnda parterna), redovisas överenskommelsens innebörd här kortfattat vad gäller lagen om anställningsskydd.

  1. Parterna föreslår att begreppet saklig grund byts ut mot sakliga skäl. I allt väsentligt skulle sakliga skäl motsvara dagens sakliggrundbegrepp. Förslaget innebär främst att det i den nya lagtextens förarbeten skulle preciseras vad som till exempel kan anses vara bristande prestation, samarbetssvårigheter och annan misskötsamhet. Det är utifrån den knapphändiga information som redovisas av parterna svårt att peka på vilken skillnaden skulle bli i den praktiska tillämpningen mellan sakliga skäl och saklig grund. Det är också värt att notera att LAS-utredningen uttryckligen inte hade något uppdrag att föreslå förändring av kravet på saklig grund vid uppsägning, samt att regeringen i många olika sammanhang har markerat att kravet på saklig grund vid uppsägning inte ska förändras.
  2. Parterna föreslår dessutom att regeln om saklig grund (7 § första och andra styckena lagen om anställningsskydd) blir dispositiv genom kollektivavtal på huvudorganisationsnivå. Den normala ordningen vad gäller dispositiva arbetsrättsliga regler är att dispositiviteten i första hand kan nyttjas på central facklig nivå, det vill säga på förbundsnivå. I vissa fall kan även lokala parter träffa kollektivavtal om innehållet i en dispositiv lagregel utan stöd i ett centralt kollektivavtal (till exempel reglerna om tidsbegränsade anställningar och turordning). Det ska noteras att vår arbetsrättsliga lagstiftning aldrig tidigare har innehållit en regel om kollektivavtal på huvudorganisationsnivå. Syftet med förslaget i den här delen är att ”säkerställa enhetlighet avseende begreppet sakliga skäl på arbetsmarknaden”.
  3. Parterna föreslår att en felaktig uppsägning ska kunna ogiltigförklaras, men att arbetsgivarens skyldighet att betala lön under tvistetiden (utöver uppsägningstid) tas bort. Om facklig förtroendeman har sagts upp och förtroendemannen är ”av särskild betydelse” för den fackliga verksamheten, ska emellertid inte anställningen upphöra förrän tvisten är slutligt prövad.
  4. Parterna föreslår att alla arbetsgivare ska kunna undanta tre personer per driftsenhet och avtalsområde inför turordning vid arbetsbrist. Som ett alternativ till denna räkneregel ska en arbetsgivare kunna undanta 15 procent av de som omfattas av uppsägningen, dock maximalt 10 procent av det totala antalet arbetstagare som finns på driftsenheten.
  5. Parterna föreslår att allmän visstidsanställning ersätts med särskild visstidsanställning. Det synes inte vara någon egentlig skillnad mellan den allmänna visstidsanställningen (AVA) och den särskilda visstidsanställningen (SÄVA) vad gäller grund eller bakgrund. Däremot föreslås att en SÄVA-anställning ska övergå i (konverteras till) en tillsvidareanställning efter mer än 18 månaders anställning under en femårsperiod (istället för mer än två år under en femårsperiod). Dessutom skulle den SÄVA-anställde förvärva företrädesrätt till återanställning efter mer än 9 månaders anställning under en treårsperiod (istället för mer än 12 månader under en treårsperiod).
  6. Parterna föreslår att arbetsgivare vid så kallad hyvling (arbetsbrist som medför lägre tjänstgöringsgrad) ska vara skyldig att turordna de berörda arbetstagarna.
  7. Parterna föreslår att en arbetsgivare som anställer en arbetstagare på annan tjänstgöringsgrad än heltid ska vara skyldig att – på arbetstagarens begäran – ange skälen till att anställningen är på deltid.
  8. Parterna föreslår att uthyrningslagen (alltså inte lagen om anställningsskydd) tillförs en ny regel med skyldighet för ett kundföretag att under vissa förutsättningar erbjuda en inhyrd arbetstagare en tillsvidareanställning. Det sagda avses gälla om arbetstagaren har varit inhyrd under en sammanlagd tid om mer än 24 månader under en period om 36 månader på samma driftsenhet hos kundföretaget. Kundföretaget ska dock kunna ”köpa sig fritt” från skyldigheten att (under ovannämnda förutsättningar) erbjuda en tillsvidareanställning genom att betala ett skadestånd till arbetstagaren motsvarande två månadslöner.

Få koll på vad som händer kring LAS-förhandlingarna med Law / TIAN Nyhetsbrev.

Prova Law Gratis

Law

Vad händer nu gällande LAS-förhandlingarna och lagstiftningsarbetet med lagen om anställningsskydd?

Regeringen har meddelat att Regeringskansliet nu ska utgå från överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv i det beredningsarbete som startat på Regeringskansliet. Det torde vara självklart att regeringen därvid också kommer att beakta remissynpunkter som kommit in på LAS-utredningens förslag, även om detta förslag i princip är lagt åt sidan.

Beredningsarbetet i Regeringskansliet kommer att mynna ut i en departementspromemoria med förslag till lagtext och så kallade förarbetsuttalanden. Denna promemoria kommer med all säkerhet att skickas på remiss till alla arbetsmarknadsparter, myndigheter och andra intressenter. Därefter kan en lagrådsremiss produceras. När lagrådet har utfört sin granskning kan en proposition utformas och överlämnas till riksdagen för beslut.

Det nu sagda betyder att lagstiftningsarbetet kommer att dra ut på tiden och att det därmed är osannolikt att lagändringarna kan följda den tidplan (den 1 januari 2022) som tidigare angivits. Det är realistiskt att lagändringar tidigast kan träda i kraft någon gång under 2022.

Läs mer om LAS-förhandlingarna i Law

Detta är ett utdrag från Edge:s produkt Law / TIAN Nyhetsbrev nummer 18 – 2020. Med Law / TIAN Nyhetsbrev får du Tommy Iseskogs omvärldsbevakande nyhetsbrev med fokus på arbetsrätten, till exempel vad som händer gällande LAS-förhandlingarna. TIAN Nyhetsbrev utkommer 21 gånger per år. Prova gratis i 7 dagar.

Tommy Iseskog

Tommy Iseskog

Arbetsrättsexpert, författare & föreläsare / Arbetsrättsliga området